Syftet med denna studie var att beskriva effekten av meningsfulla aktiviteter för personer med psykisk ohälsa. För att besvara studiens syfte gjorde författarna en litteraturöversikt i avsikt att få en fördjupad kunskap om aktuell forskning inom området. De 13 artiklar som valdes ut till studien kvalitetsgranskades och analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i fem kategorier och dessa är: ?Meningsfulla aktiviteter används som en copingstrategi?, ?Meningsfulla aktiviteter har en positiv effekt på sjukdomsförloppet?, ?Meningsfulla aktiviteter har en stärkande effekt på jaget?, ?Meningsfulla aktiviteter främjar utvecklandet av personliga förmågor? samt ?Meningsfulla aktiviteter ger personen positiva känslor?.

Syftet med studien var att beskriva möjligheten till Meningsfulla aktiviteter för asylsökande i norra Sverige. För att studera detta genomfördes tio intervjuer med personer som tidigare har varit asylsökande. Fyra kvinnor och sex män i åldrarna 21- 47 år deltog, de kom ursprungligen från länderna: Afghanistan, Eritrea, Somalia och Syrien. Data analyserades med innehållsanalys och analysen visade tre kategorier: i) Platsens betydelse för att möjliggöra aktivitet, resultatet visade hur möjligheten till aktivitet påverkades av att leva och bo med andra asylsökande där den personliga sfären var obefintlig. ii) Hur aktivitet begränsas av att leva mellan två världar, deltagarna upplevde en stor förlust av aktiviteter och hade önskat att vara mer aktiva.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av miljöns betydelse för att främja Meningsfulla aktiviteter vid rehabilitering i hemmet. Sju arbetsterapeuter verksamma inom hemrehabilitering intervjuades. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Den fysiska miljön i hemmet stimulerar till aktivitet?, ?Personer i hemmet motiverar och skapar trygghet? och ?Hemmet som redskap för förändring?. Resultatet visade hur miljön i hemmet på olika sätt främjade Meningsfulla aktiviteter för klienterna.

Syftet med detta arbete är att designa och utvärdera ett stridssystem för ett rollspel, som skall ha en högre grad av meningsfulla val än de två kommersiella rollspel som utvärderas tillsammans med det egenutvecklade stridssystemet. För att få en högre grad av meningsfulla val så designas stridssystemet efter två teorier: triangulära val och multiple-dice systems. Graden av meningsfulla val utvärderas genom strukturerade intervjuer där respondenterna svara på en enkät.Utvärderingen visade att det egenutvecklade stridssystem inte uppnådde en högre grad av meningsfulla val än de två kommersiella stridssystemen.Rollspelet bör i framtiden modifieras för att korrigera de problem som framkom genom utvärderingen. Utvärderingsmetoden som användes i arbetet kan utvärdera graden av meningsfulla val i alla typer av spel..

Syftet med studien var att beskriva aktivitetsutförande i hemmet 4-8 veckor efter avslutad korttidsvård, ur gäster och hemtjänstpersonalens perspektiv. För att studera detta valdes en multipel fallstudiedesign. Tre äldre personer samt deras kontaktpersoner i hemtjänsten deltog i studien. Bedömningar enligt ADL trappan genomfördes vid tre tillfällen. Utifrån resultatet i ADL bedömningen genomfördes intervjuer med personen och dennes kontaktperson inom hemtjänsten.

Syftet med detta arbete är att designa och utvärdera ett stridssystem för ett rollspel, som skall ha en högre grad av meningsfulla val än de två kommersiella rollspel som utvärderas tillsammans med det egenutvecklade stridssystemet. För att få en högre grad av meningsfulla val så designas stridssystemet efter två teorier: triangulära val och multiple-dice systems. Graden av meningsfulla val utvärderas genom strukturerade intervjuer där respondenterna svara på en enkät.Utvärderingen visade att det egenutvecklade stridssystem inte uppnådde en högre grad av meningsfulla val än de två kommersiella stridssystemen.Rollspelet bör i framtiden modifieras för att korrigera de problem som framkom genom utvärderingen. Utvärderingsmetoden som användes i arbetet kan utvärdera graden av meningsfulla val i alla typer av spel..

Arbetsterapi är ett ämne som framhäver hälsa och välmående genom aktivitet. Det huvudsakliga målet som arbetsterapeut är att möjliggöra för personer att delta i aktiviteter i det dagliga livet. Virtual Reality är en simulation där datorgrafik används för att skapa en tillsynes realistisk miljö och denna värld är inte statisk utan integrerar med användaren. Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga hur och varför Virtual Reality kan användas av arbetsterapeuter. En systematisk litteraturstudie genomfördes och efter databassökning uppkom 14 artiklar som via en manuell sökning kompletterades med ytterligare 5 artiklar.

Syftet var att beskriva erfarenheter undersköterskor har av att framgångsrikt tillämpa vardagsrehabilitering i arbetet med äldre personer inom ordinärt och särskilt boende. En kvalitativ metod användes för att besvara syftet där data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre teman: ?Beakta vad som är meningsfullt och möjligt för personen?, ?Möjliggöra personens engagemang i meningsfulla dagliga aktiviteter? och ?Hålla det vardagsrehabiliterande arbetssättet levande i det dagliga arbetet?. Resultatet visade att för att nå framgång med vardagsrehabilitering var det av vikt att förstå vad som var meningsfullt att göra för varje person samt att identifiera förmåga i aktivitet.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i aktivitet hos personer med psykiska funktionshinder. Undersökningsgruppen bestod av åtta arbetsterapeuter med minst ett års erfarenhet inom psykiatrisk verksamhet. Arbetsterapeuterna intervjuades med utgångspunkt från två frågeställningar rörande erfarenheter av att främja delaktighet i aktivitet. Materialet analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen av data resulterade i fyra kategorier: skapa trygghet vid aktivitetsutförandet för klienten, identifiera aktiviteter som är meningsfulla för klienten, lära ut metoder för aktivitetsutförandet, stödja klienten i aktivitetsutförandet.

Syftet med studien var att få ökad förståelse för hur äldre män med funktionshinder erfar sina dagliga aktiviteter. För att studera detta intervjuades fem män i åldrarna 69-84 år som var ensamboende. Data analyserades utifrån en komparativ analysmetod. Resultatet visade att mäns erfarenheter var mångfacetterad och analysen mynnade ut i fyra kategorier: ?att ingenting göra och vara nöjd?, ?att med stolthet blicka tillbaka på sitt aktivitetsliv?, ?att avstå från aktivitet när den inte längre är meningsfull? och ?att ha en önskan att komma ut?.

Studiens syfte var att beskriva hur arbetsterapeuterna arbetade för att främja delaktig-het i Meningsfulla aktiviteter hos vuxna med ADHD. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med yrkesverksamma arbetsterapeuter i norra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av data som resulterade i fyra kategorier. I resultatet framkom det att arbetsterapeuternas arbete bestod av ett klientcentrerat arbetssätt och att skapa förståelse om klienternas vardag för att främja delaktighet i Meningsfulla aktiviteter. Förskrivning av tekniska hjälpmedel och samverkan med aktörer och klien-tens nätverk var en stor del av arbetsterapeuternas arbete.

Syftet med studien var att undersöka hur personer som har ätstörning upplever behandlingsmetod - skapande aktiviteter som ett sätt att finna inre resurser och känsla av sammanhang. Intervjun med fyra personer som har ätstörning utfördes med hjälp av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer och egen konstruerad intervjuguide. Resultat har visat att skapande aktiviteter är en behandlingsmetod som kan hjälpa personer med ätstörningar att finna resurser både inom sig själva och inom omgivningen, vilka kan fungera som skyddande faktorer och som ett sätt att bemästra svårigheter. Resurser kan vara till exempel kreativ förmåga, humor, möjlighet att lära sig handskas med problem, känna samhörighet samt kunna hjälpa och ge stöd, vara aktiv och engagerad i Meningsfulla aktiviteter och bra struktur i aktiviteter..

Ensamhet, hälsa och välbefinnande är en subjektiv känsla. Unik för var och en och hör samman med livskvalité. För att uppleva livskvalité är det viktigt att vara i balans, känna sig betydelsefull och finnas i ett sammanhang. Dessa faktorer måste vara sammanflätade enligt KASAM (Känsla av sammanhang) för att hälsa ska uppnås. För att möta den äldre människan är det viktigt att se till livsvärldsperspektivet för att främja hälsa och välbefinnande.

En förvärvad hjärnskada kan uppkomma på många olika sätt, till exempel genom sjukdomar, förgiftningar, olyckor eller trauman. Förvärvade hjärnskador leder ofta till aktivitetsnedsättningar. Det är främst aktivitetskategorin arbete som förändras. Enligt litteraturen är det viktigt för hälsan och välbefinnandet att finna balans mellan arbete, personlig vård, fritid och vila. Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt och i vilken utsträckning personer i arbetsför ålder med förvärvade hjärnskador upplever aktivitetsbalans.

Utvecklingsarbetet syftar till att alla elever på skolan ska erbjudas Meningsfulla aktiviteter under några lunchraster i veckan. Eleverna ges ytterligare tillfälle till fysisk aktivitet, vilket sker under dessa aktiviteter. Nya kamratrelationer främjas i både de vana och ovana aktiviteterna, eleverna får möjlighet att knyta nya kontakter med elever från andra klasser än sin egen. Elevernas inflytande och delaktighet finns med i de olika planerade rastaktiviteterna, då de fått komma med olika förslag som gjorts om eller tagits rakt av..